Det finns ett enormt utbud av foder för katter i våra butiker, aldrig tidigare har det funnits så mycket att välja ibland- torrfoder, burkmat, specialmjölk, kattgodis, portions-förpackningar, små gourmetburkar- för att då inte tala om alla olika märken. Att det finns ett så stort utbud speglar verkligen hur viktig katten har blivit för oss, katten är inte längre enbart ett bruksdjur som ska klara sin egen matförsörjning utan har blivit ett underbart sällskap och bästa vän. Självklart vill man vill ge sin älskling ett foder som både är läckert och fyller alla näringsbehov. Så hur ska man kunna veta vilket man ska köpa? Är burkmat bättre eller sämre än torrfoder? Är dyra märkesfoder bättre än de man hittar i vanliga matbutiker? Vad ska man ge ett matvrak till katt så att han inte blir fet, men inte heller behöver vara hungrig? Och den magra katten, som behöver mer kött på benen, vad ska den äta? Hur mycket energi behöver min katt egentligen? Klarar katten sig på enbart matrester? Katten är ju ett rovdjur precis som hunden, så kan man då inte ge katten hundmat? Har en inomhuskatt andra behov än en som är mycket utomhus? Vad betyder det när ett foder anger att det har en hög smältbarhet? Allt det här och mer är frågor som jag ska göra mitt bästa för att svara på. Har du själv någon fundering om foder som du inte hittar svar på här? Då är du välkommen att maila mig så ska jag göra mitt bästa för att svara.
Innehåll:
|
Näringslära |
Kattens näringsbehov |
Övriga
foderfrågor |
Foderjämförelser |
Först lite grundläggande näringslära,
det behövs vissa grundkunskaper för att förstå vad
det är jag sedan kommer att skriva om. Det man främst pratar
om när det gäller näringsvärden i mat är proteiner,
kolhydrater, fett, energi samt vitaminer och mineraler.
Proteiner består av beståndsdelar som kallas för aminosyror. Dessa används både för uppbyggnad och underhåll av i stort sett allt i kroppen och som en energikälla. Man brukar prata om proteinets kvalitet, vilket dels innebär hur lätt kroppen har för att smälta proteinet, och dels hur mycket av de så kallade essentiella aminosyror som proteinet innehåller. Ordet essentiell innebär att det är ett livsnödvändigt ämne som kroppen inte kan tillverka själv utan måste få ifrån födan. För kattens del så innebär det att 11 av de drygt 20 aminosyror som finns är essentiella och alltså måste komma ifrån kattmaten. Av dessa 11 aminosyror är den viktigaste för katten den som kallas taurin, men mer om denna senare. Protein finns i all föda, men av olika kvalitet och i olika mängder. Mest protein, och av bäst kvalitet, finns det i produkter från djurriket (animaliska) såsom kött, fisk, mjölkprodukter och ägg, men även från växtriket i till exempel linser och bönor. För kattens del så finns det bästa proteinet i animaliska produkter eftersom det är dem som katten bäst kan smälta och ta upp i kroppen. Här finns också flest av kattens essentiella aminosyror, däribland det så livsviktiga taurinet. Om katten skulle få brist på taurin så leder det bland annat till skador på näthinnan i ögat, hjärtproblem, dåligt immunförsvar, dålig levringsförmåga hos blodet samt problem med fortplantningen.
Fett består av beståndsdelar som kallas fettsyror. Fett används främst som energikälla och ger fodret smaklighet, men är även viktigt för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna från tarmen. Fettet deltar även i andra viktiga funktioner i kroppen, och precis som katten måste få vissa essentiella proteiner från födan, så finns det även vissa fettsyror- linolsyra och arakidonsyra, som katten måste få via kosten. Linolsyra finns bland annat i vegetabiliska oljor, medan arakidonsyra finns i animaliska produkter. Bra fett för en katt är med andra ord en blandning av vegetabiliska oljor och till exempel fiskolja. De essentiella fettsyrorna behöver katten bland annat för hudens och pälsens kondition, för sin njurfunktionen och för reproduktionen. Det finns ytterligare en fettsyra som även om den inte är essentiell ändå är bra för katten att få extra av i kosten, och det är linolensyra. Den kan fås från fiskoljor.
Kolhydrater är den energikälla som är den mest lättillgängliga då den snabbt kan omvandlas till kroppens mest eftersökta näringsämne- glukos, det vill säga blodsocker. Eftersom katten är en strikt karnivor så är kolhydrater är inte nödvändigt för katten om den får tillräckligt med protein och fett i kosten, då katten är mycket effektiv på att omvandla fett och protein till just glukos. Dock ger vissa kolhydrater i fodret även andra gynnsamma effekter då det bland annat agerar bukfylla och ger mättnadskänsla, motionerar tarmen, och ger vitaminer och mineraler. Kolhydrater finns i alla vegetabiliska produkter, och ska vara av den lättsmälta typen såsom potatis, pasta och ris om den ska ge näring. Kolhydrater i form av osmältbara fibrer såsom cellulosa ger ingen näring, men är användbart i fodret till överviktiga eller hungriga katter för att ge större mättnadskänsla, läs mer om det längre ner i texten.
Energi. Energinnehållet i fodret kommer från de proteiner, fetter och kolhydrater som fodret är sammansatt av. Energi uttrycks oftast i enheterna kcal (kilokalorier) eller kJ (kilojoule), där 1 kcal är ungefär lika med 4.2 kJ. Kroppen får sin energi genom att "bränna" (oxidera) födan och energin frisläpps gradvis genom en serie av komplicerade kemiska reaktioner som var och en regleras av ett enzym. Enzymer är speciella proteiner som kontrollerar hastigheten hos de kemiska reaktionerna och även agerar som en katalysator och underlättar för reaktionerna att ske. Fetter är de mest energirika av näringsämnena då de innehåller dubbelt så mycket kalorier (9 kcal/gram) som proteiner eller kolhydrater (4 kcal/gram vardera).
Mineraler ger styrka åt tänder och skelett. De två viktigaste mineralerna är kalcium och fosfor som kroppen bland annat använder för att bygga upp skelett och tänder. Kalcium är också viktigt för blodlevring och överföring av nervimpulser, och fosfor har en mängd olika och viktiga funktioner, däribland som en del av organiska fosforföreningar som fungerar som energilager i kroppen. Men man ska akta sig för att överdosera, mer är inte bättre utan kan leda till stora problem som urlakning av kroppens skelett och brist på andra viktiga mineraler. Den optimala kvoten mellan kalcium och fosfor är ungefär 1:1 (0,9:1 till 1,2:1) för en katt, det vill säga ungefär lika mycket kalcium som fosfor. Med köpt färdigfoder är detta i regel inget som man behöver bekymra sig om, utan det är först om man lagar egen kattmat eller ger mycket matrester som man ska tänka på det. I så fall så är benmjöl eller kalciumkarbonat (finns på apotek) en bra källa för kalcium och fosfor. Järn är viktigt för sin del i transporten av syre i blodet men även för ämnesomsättningen. Bristsymtom är anemi (blodbrist) och dålig aptit, och bra källor är bl a kött, lever och blod. Selen är viktigt för immunfösvaret, muskelfunktionen och enzymsystemet. Muskelsvaghet och dålig fertilitet är några av bristsymtomen. Magnesium är värt att nämna några extra ord om då detta ämne i höga mängder kan ge upphov till en viss typ av urinsten som kallas för struvit, vilket är mycket plågsamt och kan leda till döden för katten. Andra viktiga mineraler för katten är kalium, natrium, klor samt zink, koppar, jod och mangan.
Vitaminer
delas in i två grupper, de vattenlösliga B- och C-vitaminerna
och de fettlösliga A-, D-, E-, och K-vitaminerna. Att en vitamin
är vattenlösligt innebär att den inte kan lagras i kroppen
utan försvinner med urinen, och därför måste den
fås via kosten varje dag. En fettlöslig vitamin lagras i levern
och utsöndras därifrån till kroppen vid behov, vilket
betyder att en daglig tillförsel av den fettlösliga vitaminen
inte lika viktig. Men det innebär också att en fettlöslig
vitamin om den överdoseras i stället blir giftig för kroppen.
Om katten får ett kommersiellt helfoder behöver man inte ge
katten extra vitaminer, utan allt den behöver finns i tillräckliga
mängder i fodret. Däremot om katten får hemlagat foder
eller mycket matrester kan man behöva ge katten vitamintillskott.
B-vitaminerna är mycket viktiga för kroppen
och dem kan katten inte tillverka själva. Det finns många vitaminer
i denna kategori- Thiamin (vit B1), Riboflavin (vit
B2), Niacin (vit B3), Pyridoxin (vit B6), Pantotensyra,
Biotin, Folinsyra, Cobalamin (vit B12) samt
Cholin. Nästan alla av B-vitaminerna är på något
sätt inblandade i kroppens omvandling av föda till energi, i
nerv- och muskelfunktion, tillväxt och blodbildning. Bristsymtom
är blodbrist, aptitlöshet, mag- och tarmstörningar, förlamning,
muskelförtvining och försämrad tillväxt. Bra källor
är kött, inälvor, spannmål och fisk. Viktigt att
komma ihåg är att rå fisk innehåller ett enzym
som bryter ner vitaminet thiamin, därför måste fisk alltid
tillagas innan det ges till katten. C-vitamin kan
katten tillverka själv i kroppen till skillnad från människan,
så katten har inget behov av att få detta tillsatt i kosten.
Vitaminet används tillsammans med vitamin E som en antioxidant, dvs
hjälper till att motverka oxidation av fettsyrorna (härskna)
i kroppen. Den behövs även för bentillväxten, för
upptaget av järn från födan och för sårläkning.
A-vitamin måste också tillsättas
till fodret, och är viktiga för syn, tillväxt, ämnesomsättning
och könsfunktionen. Bristsymtom är aptitlöshet, minskad
motståndskraft mot infektioner, nattblindhet och reproduktionsstörningar.
Beta-karoten är ett förstadium till vitamin A och finns i olika
vegetabilier. Det är en vanlig tillsats i foder till olika djurarter,
däribland till hund, för att ge ett bra A-vitamininnehåll.
Men katt kan inte omvandla beta-karoten till A-vitamin, vilket är
ytterligare ett skäl till att katter inte ska ges hundmat eller en
vegetarisk kost. Bra källor för vitamin A som katten kan använda
är lever, mjölk och äggula. D-vitamin
används för kalcium- och fosforomsättningen i kroppen,
och brist leder till urkalkning av skelettet. Precis som hos människan
bildar katten ett förstadium till vitamin D i huden när den
utsätts för solljus, och den behöver därför i
regel inget extra av vitaminet tillsatt. E-vitamin
behövs för ämnesomsättningen och muskelfunktionen
och är precis som C-vitamin en antioxidant som förhindrar fettsyrorna
i kroppen att oxideras (härskna). Brist kan bl a ge muskelsvaghet,
hjärnskador, reproduktionsstörningar och hudsjukdomar. Bra källor
är olika vegetabiliska oljor som t ex solros- och vetegroddsolja.
K-vitamin är mycket viktigt för blodets
förmåga att koagulera, dvs att stelna vid en blödning.
Det mesta av kattens behov av K-vitamin tillverkas av bakterier som finns
i tarmen, och tas upp med övriga näringsämnen genom tarmväggarna.
Brist på vitaminet ger dålig blodkoagulering och därmed
risk för att råka ut för allvarlig blodförlust och
dö. Många vanliga råttgifter innehåller ämnen
som bryter ner vitamin K, och om katten äter detta råttgift
eller en råtta som dött av giftet är det mycket viktigt
att den tas till veterinären för att få extra K-vitamin.
Vilket
näringsbehov har min katt?
Hur mycket näring katten behöver beror på i vilket
stadium i livet katten befinner sig, i vilken kondition den är, om
den är kastrerad, eller kanske ger di till kattungar. Det första
man måste veta är hur mycket energi katten behöver.
Hur beräknar jag min katts energibehov?
Kattens energibehov beror på om den är vuxen eller ännu
växer, om den är dräktig eller har kattungar att amma,
om den är en soffkudde inomhus eller är en aktiv utekatt. Man
kan räkna ut hur mycket energi ens katt behöver genom att först
väga katten och sedan multiplicera varje kilo kroppsvikt med 280
kJ. Då får man ut kattens underhållsbehov (UH),
det vill säga så mycket energi katten behöver per dag
för att hålla sin nuvarande vikt. Om katten till exempel väger
3 kilo så behöver katten 3*280=840 kJ per dag för sitt
underhåll. Har man sedan en aktiv utekatt så kommer den att
behöva mer energi, och det beräknar man genom att multiplicera
underhållsbehovet med 0,25 och sedan addera den summan till underhållsbehovet.
I exemplet ovan så skulle det betyda 840 kJ*0,25=210 kJ extra, och
totalt behöver denna katt alltså 840+210=1050 kJ per dag för
att inte gå ner i vikt, dvs 25% mer energi än UH. På
liknande sätt kan man beräkna vad ens katt behöver när
den är dräktig, digivande eller växer. Jag summerar i tabellen
nedan:
| Underhållsbehov (UH) | kroppsvikt (kg)*280 kJ |
| Tillägg aktiv katt | UH*0,25 |
| Tillägg dräktighet | |
| - första sex veckorna | behöver inget tillägg |
| - sista tre veckorna | UH*0,25 |
| Tillägg digivning | |
| - vecka tre till sex | UH*1-3 |
| Tillägg tillväxt | |
| - födsel till tre månader | UH*2,5 |
| - tre till sex månader | UH*1-2,5 |
| - sex till tolv månader | UH*0-1 |
Kattens energibehov sjunker med ungefär 10-15 % efter kastrering, så för att förhindra att katten går upp i vikt får man antingen minska på fodermängden eller byta till ett lightfoder beroende på vad som passar katten bäst. Ta för vana att väga katten en gång per månad så att du har koll på vad den väger och kan göra korrigeringar om det skulle behövas. Precis som hos människor så ger övervikt hos katten dålig kondition, hjärt- och kärlsjukdomar och risk för diabetes.
För resten av kattens näringsbehov av olika ämnen följer en lista tagen från AAFCO (Association of American Controls Officials). De viktigaste värdena som du behöver känna till har jag markerat med fet stil. Värdena är beräknade på torrsubstansbasis (ts), dvs man har tagit allt bort vatten så det bara är den torra materian kvar. Observera att detta är miniminivåer.
| Näringsämne | Tillväxt och reproduktion miniminivåer | Underhåll vuxen katt miniminivåer |
Maxnivåer där sådana finns |
| Protein % | 30 | 26 | |
| Fördelat på aminosyror: | |||
| -Arginin % | 1,25 | 1,04 | |
| -Histidin % | 0,31 | 0,31 | |
| -Isoleucin % | 0,52 | 0,52 | |
| -Leucin % | 1,25 | 1,25 | |
| -Lysin % | 1,20 | 0,83 | |
| -Metionin-cystein % | 1,10 | 1,10 | |
| -Metionin % | 0,62 | 0,62 | 1,5 |
| -Fenylalanin-tyrosin % | 0,88 | 0,88 | |
| -Fenylalanin % | 0,42 | 0,42 | |
| -Taurin (burkmat) % | 0,20 | 0,20 | |
| -Taurin (torrfoder) % | 0,10 | 0,10 | |
| -Treonin % | 0,73 | 0,73 | |
| -Tryptofan % | 0,25 | 0,16 | |
| -Valin % | 0,62 | 0,62 | |
| Fett % | 9,0 | 9,0 | |
| Fördelat på fettsyror: | |||
| -Linolsyra % | 0,5 | 0,5 | |
| -Arakidonsyra % | 0,02 | 0,02 | |
| Mineraler: | |||
| -Kalcium % | 1,0 | 0,6 | |
| -Fosfor % | 0,8 | 0,5 | |
| -Kalium % | 0,6 | 0,6 | |
| -Natrium % | 0,2 | 0,2 | |
| -Klor % | 0,3 | 0,3 | |
| -Magnesium % | 0,08 | 0,04 | |
| -Järn mg/kg | 80 | 80 | |
| -Koppar mg/kg | 5 | 5 | |
| -Mangan mg/kg | 7,5 | 7,5 | |
| -Zink mg/kg | 75 | 75 | 2000 |
| -Jod mg/kg | 0,35 | 0,35 | |
| -Selen mg/kg | 0,1 | 0,1 | |
| Vitaminer: | |||
| -Vitamin A IU/kg | 9000 | 5000 | 750000 |
| -Vitamin D IU/kg | 750 | 500 | 1000 |
| -Vitamin E IU/kg | 30 | 30 | |
| -Vitamin K mg/kg | 0,1 | 0,1 | |
| -Tiamin mg/kg | 5,0 | 5,0 | |
| -Riboflavin mg/kg | 4,0 | 4,0 | |
| -Pantotensyra mg/kg | 5,0 | 5,0 | |
| -Niacin mg/kg | 60 | 60 | |
| -Pyridoxin mg/kg | 4,0 | 4,0 | |
| -Folinsyra mg/kg | 0,8 | 0,8 | |
| -Vitamin B12 mg/kg | 0,02 | 0,02 | |
| -Kolin mg/kg | 2400 | 2400 | |
| -Biotin mg/kg | 0,07 | 0,07 |
Läs på påsarna och jämför alla viktiga näringsämnen, om det inte står klokt på påsen så be om broschyrer som visar både vad fodret består av och vilka halter av näringsämnena som ingår. Har inte djuraffären broschyrer så kan man alltid ringa till fodertillverkarens kundservice, dom är alltid villiga att hjälpa till. Längre ner på sidan så gör jag jämförelser mellan torrfoder av olika tillverkare med avseende på foderinnehåll och näringsvärden, listan är självklart inte komplett (det kryllar ju av olika foder på marknaden!) men det är värt en titt.
Hur ser ett bra kattfoder ut?
Ett bra kattfoder ska innehålla höga halter av protein,
och då av animaliskt ursprung eftersom det är lättare
för katten att smälta och ta upp och därför utnyttjas
bättre. Dessutom så innehåller animaliska proteiner
mer svavelhaltiga aminosyror vilket sänker urinens pH och minskar
risken för den vanligaste sorten a urinsten. Hur mycket protein
det ska vara beror på vilken livsfas katten befinner sig i,
mer om detta kommer längre ner på sidan. En växande
eller digivande katt behöver högre mängder än
en vuxen katt, som i sin tur i regel behöver mer än en
senior. Katten har också
behov av fetter, även här gärna av animaliskt ursprung,
och precis som för proteinet så beror mängden på
vilken fas av livet som katter befinner sig i. Fodret ska självklart
innehålla tillräckligt av de essentiella proteiner och fettsyror
samt de mineraler och vitaminer som katten har behov av, men det gör
alla helfoder för katter idag så det är av mindre
vikt att kolla upp. Slutligen så innehåller de flesta
foder även
kolhydrater av varierande smältbarhetsgrad, det är inget som
katten måste ha men det är en billig energikälla för
foderföretagen, som dessutom ger vitaminer och mineraler. Det
kolhydraterna av den osmältbara sorten dessutom ger är bukfylla
och fibrer så att katten känner sig mätt och inte äter
mer än
vad den har behov av. Just fiberhalten är bra att ha koll på
om man har en katt som lätt går upp i vikt eller redan är
en tjockis och behöver banta. Men generellt skulle jag säga
att om spannmål är bland de tre första ingredienserna
i förteckningen på foderpåsen, så välj
ett annat foder. Så stor mängd av spannmål som det
innebär
när det finns bland de tre första ingredienserna innebär
att en stor andel av energin och proteinerna i fodret kommer därifrån,
och det är inte det ultimata för katten.
Längre ner på sidan så gör jag jämförelser mellan torrfoder av olika tillverkare med avseende på foderinnehåll och näringsvärden, listan är självklart inte komplett (det kryllar ju av olika foder på marknaden!) men det är värt en titt. Kom ihåg, ett dyrt foder behöver inte vara bättre än ett billigare, men oftast så får man vad man betalar för. Det kan vara värt att inte köpa det absolut billigaste fodret som oftast har mer vegetabiliska råvaror, utan hellre kanske lägga sig i mellanprisklassen. Ett bra köp är det foder som gör att din katt är i lagom hull, har bra kondition, och har glänsande päls och ögon. Det är det fodret som är bäst för din katt!
Vad betyder det när det står hög smältbarhet
på foderpåsen? Behöver katten fibrer i maten?
De flesta foder ger kolhydrater av varierande smältbarhetsgrad, allting
från lättlösliga kolhydrater som tex spannmål
till svår- eller olösliga såsom olika fibertyper.
De lättlösliga kolhydraterna ger främst energi, medan de
svårlösliga, dvs fibrerna, ger bukfylla och mättnadskänsla
samtidigt som de motionerar tarmarna. Många foder gör reklam
för att de har så hög kvalitet och smältbarhet på
sina råvaror att katten bara behöver äta små mängder
för att få sitt näringsbehov tillfredställt, och
att mängden avföring dessutom minskar. Det låter jättebra,
men det är inte bra för alla katter. Det man har gjort är
att man har minskat på fiberinnehållet och i vissa fall (men
långt ifrån i alla!) också använt mer proteiner
av animaliskt ursprung än vad som är brukligt i de flesta andra
foder. Animaliska proteiner har högre smältbarhet,
dvs katten kan tillgodogöra sig mera av de proteinerna vilket betyder
i kombination med den minskade fibermängden att det inte blir så
mycket restprodukter att ta upp från toalådan. Men bara för
att kattens näringsbehov är tillfredställt på 40
g torrfoder per dag (mät upp och se, det är verkligen inte mycket!)
som vissa fodertillverkare rekommenderar, så betyder det inte att
katternas magar eller psyken är tillfredställda. Precis som
hos oss så behöver katten få känna sig mätt,
annars kommer du ha en katt som äter mer än vad den behöver
och blir tjock, eller om du ransonerar fodret en katt som blir mattokig,
stjäl mat och tigger hela tiden.
Vad
är bättre att ge katten- torrfoder eller burkmat?
Det är i mångt och mycket en ekonomisk fråga
eftersom alla helfoder till katt, oavsett om det är torrfoder
eller burkmat, innehåller allt som katten behöver av näringsämnen.
Burkmat innehåller runt 80 % vatten jämfört med torrfodrets
ungefär 8 %, så man får inte särdeles mycket energi
för pengarna med burkmat. Men katten brukar ofta tycka att
burkmat är godare än torrfoder, så har man en eller två
katter kan man mycket väl köpa enbart burkmat till dem om man
så vill. Har man flera så brukar det bli att man helt övergår
till torrfoder för att dom inte ska äta en ur huset, eller kanske
serverar burkmat under ett av dagens mål eller enbart som en godsak
ibland. Tidigare trodde man att det inte var bra för framför
allt kastrerade katter att äta torrfoder, för det skulle öka
risken för dem att få urinsten. Idag vet man att det inte är
torrfodret i sig, utan vad ett foder innehåller (såsom halter
av vissa mineraler, andelen spannmål) som kan öka risken för
att katten ska drabbas av urinsten, och det oavsett om det är burkmat
eller torrfoder. Dessutom så har kattens drickvanor en stor del
i det hela, har man en katt som är dålig på att dricka
vatten så innebär det att urinen koncentreras och risken för
bland annat urinsten ökar. Framför allt om man ger ett foder
som innehåller stor del spannmål, eftersom spannmål
inte innehåller tillräckligt av de svavelhaltiga aminosyror
som sänker urinpH och förhindrar uppkomsten av urinsten. Precis
som för torrfoder, så bör inte spannmål finnas med
som någon av de tre första ingredienserna i burkmaten. Har
man en katt som dricker dåligt kan burkmat vara bättre eftersom
de innehåller mer vatten, men det går utmärkt även
att blöta upp torrfodret innan det ges till katten. Resultatet är
detsamma, det vill säga katten får i sig mer vätska.
Kan katten äta hundmat? Kan katten bli vegetarian?
Svaret på båda frågorna är nej- och ja.
Låt mig förklara. Katten kan inte klara sig på hundmat
eller en rent vegetarisk kost av flera skäl. För det första
så kräver katten mycket mera protein i sitt foder (26 % ts
för vuxen katt) än vad en hund gör (18 % ts för vuxen
hund), eftersom hunden inte är en strikt karnivor (köttätare)
så som en katt är. Katten är rätt så dålig
på att använda sig av kolhydrater för att skapa energi
så som hunden kan göra, eftersom den är inte skapad för
att kunna göra det evolutionärt sett. Det extra protein som
katten behöver använder den sig av för att göra energi
(glukos, dvs blodsocker), då den har en mycket effektiv omvandling
av protein till energi. Får den för lite protein i fodret så
kommer den att använda sig av kroppens proteiner, dvs sina egna muskler,
för att göra energi även om den får tillräckligt
med energi i kosten. Det är så den är skapad och det kan
varken vi eller katten ändra på. För det andra
så är taurin och arginin två mycket viktiga aminosyror
som katten inte kan producera själv, vilket hunden kan. Alltså
finns inte dessa aminosyror i tillräcklig mängd för katten
i hundmaten. Både arginin och taurin finns det gott om i köttprodukter
men mycket lite av i växtprodukter, vilket gör att katten inte
kan överleva på en vegetarisk kost. För det tredje
så har katten också en essentiell fettsyra som den måste
få i sig via kosten, arakidonsyra, och bästa källan för
den är animaliska produkter. Slutligen, för det fjärde,
så finns det vissa vitaminer såsom niacin och pyridoxin som
katten har fyra till fem gånger större behov av än vad
hundar har. Som jag tidigare skrivit om i vitaminavsnittet så kan
katten inte omvandla beta-karoten (förstadiet till vitamin A) till
A-vitamin såsom hundar kan, utan måste få A-vitaminet
i färdig form vilket finns i animaliska produkter men inte i växter.
I hundfoder tillsätts just beta-karoten, men det kan alltså
katten inte dra nytta av alls.
Sammanfattat så är allt det här skäl till att katten inte kan ges hundfoder eller vegetabiliskt foder. Men hur var det med ja-svaret då? Jo, om man har tiden och energin så kan man omvandla hundmaten respektive den vegetariska kosten så att den passar till katten. Genom att tillsätta det som saknas som tex mer protein, taurin, A-vitamin, arakidonsyra etc (många av dessa produkter finns att tillgå på apoteket, eller från rätt sorts källor) till hundmaten eller det vegetariska fodret och gör noggranna beräkningar på näringsinnehållet så kan man förändra innehållet så att det passar. Men det är i mitt tycke mer besvär än vad det är värt. Det finns ju utmärkta helfoder att köpa i alla priskategorier som är specialgjort för katt, och katten är dessutom en strikt karnivor, så vill man ha katt så är det bara att acceptera det.
Vad är egentligen skillnaden mellan kattmaten jag hittar
i vanliga matbutiker och märkesfodren hos veterinärer och djuraffärer?
Den allra största skillnaden som man som konsument märker
av är ju priset. Foder av dom stora märkena som tex Royal Canin,
Iams, Eucanuba, Specifik och Nutro hittar man hos djuraffärer eller
hos veterinärer, aldrig i vanliga matbutiker. Dessa foder kostar
väsentligt mer än de kända och stora märkena som finns
i matbutiker såsom Mjau, Pussi, Whiskas, Friskies och Kitekatt.
Hädanefter kommer jag att kalla den första gruppen av foder
för märkesfoder och den andra gruppen för butiksfoder.
Men förutom priset, vad är då skillnaderna? Rent generellt
innehåller ofta märkesfoder mer protein från animaliska
källor än vad butiksfoder gör, varför detta är
intressant kan du läsa om under Proteinavsnittet högre
upp på sidan. Märkesfoder brukar dessutom oftast se till att
ingredienserna från säck till säck av fodret är detsamma,
så att inte floran i kattens mag- och tarmkanal blir störd
med tex diarrer som följd. De innehåller även ofta ingredienser
för att åstadkomma vissa specifika effekter, tex för att
förbättra pälskvalitén, minska risken för hårbollar,
förebygga tandsten eller urinsten, för känsliga magar och
en massa andra saker. Det finns dessutom foder för kattens alla olika
livsstadier hos de stora märkena, tex för kattungar, ungkatter,
vuxna och seniorer men även för specifika kattgrupper såsom
inomhuskatter, utomhuskatter, överviktiga katter eller rent av foder
för specifika raser. Det finns med andra ord ett foder som passar
oavsett vilka speciella behov ens katt har. Dom allra flesta uppfödare
använder något av dom stora märkesfodrena, och frågar
man dem om varför så lär man få väldigt olika
svar. Men en sak som de allra flesta lär hålla med om är
att de kan se så stora skillnader på sina katter vad gäller
päls, hull och hälsa att det är värt det högre
priset.
För en ägare av sällskapskatter så kan ett butiksfoder passa lika bra som ett märkesfoder, det beror helt och hållet på vad katten behöver. Är pälsen blank och glansig, katten är frisk, i fint hull och har mycket energi, fortsätt då på det foder som ger så bra effekter oavsett om det är ett butiksfoder eller ett märkesfoder. Är katten däremot över- eller underviktig, är i riskzonen för tex urinsten, eller har glanslös och ruggig päls så är inte fodret tillräckligt för kattens behov, utan du måste hitta ett bättre. Ett varningens ord dock om de allra billigaste fodren som man hittar hos lågpriskedjorna, de må vara billiga men deras kvalitet vad gäller aminosyror, fettsyror och mineralbalans är allt som oftast inte tillräckliga och bör helt och hållet undvikas. De få kronor man sparar genom att snåla in på kattens mat lär man få betala ut igen i form av veterinärräkningar. Och rent krasst, vill man inte betala för att ens katt ska få en fullvärdig kost, varför då ha katt?
Ytterligare
en kategori av foder man kan hitta är veterinärfoder. Både
Hills, Royal Canin och Specifik är exempel som har veterinärspecifika
fodersorter som bara får säljas hos veterinären eller
djurapoteken. Där finns foder för djur med sjukdomar som kräver
specialkost likaväl som foder för friska djur. Dessa foder är
rent allmänt dyrare än de vanliga märkesfodren, men kräver
djuret specialkost på grund av sjukdom så är det dessa
foder man måste använda tills dess att veterinären säger
något annat. En orsak till det högre priset är forsknings-
och utvecklingskostnader, mindre tillverkningsvolymer och en ännu
större kontroll över ingående ingredienser och foderkvalitet.
Många av dessa foder har annorlunda förhållanden mellan
näringsämnena än vad ett standardfoder innehåller,
just för att de är avsedda för att ges till en sjuk eller
tillfrisknande katt. Det kan gälla tex extra lättsmält
sammansättning för en katt med tarmrubbningar, ändrad mineralbalans
för en katt med urinsten, eller att källan till näringsämnena
är ovanlig för utfodring av en katt med allergi.
Som jag tidigare nämnt så kryllar det av kattfoder i butikerna. Det finns foder för alla kattens livsstadier, rasspecifika foder, foder för katter med sjukdomar, och foder som ska förbättra kattens hälsa på olika sätt. Alla dessa foder gjorde mig nyfiken på hur stor skillnaden verkligen är mellan märkena, så jag började göra en egen liten undersökning. Här nedanför har jag sammanfattat några av alla olika torrfoder för katt som finns, jag gör på inga sätt gällande att det är en komplett lista utan snarare ett utdrag av alla de torrfoder som finns på den svenska marknaden.
Vuxen foder
Klicka här
för att se tabellen i fullstor storlek i ett eget fönster.
| Protein % | Fett
% |
Fibrer % | Kalcium % | Fosfor
% |
Magnesium
% |
Omsättningsbar energi kcal/kg | Urinph | Rek.
mängd/dag (4 kg katt) |
|
| Royal Canin FIT 32 | 32 | 15 | 11 | 1,1 | 1,1 | 0,1 | 3850 | 6,0-6,5 | 60g, 231 kcal |
| Royal Canin Indoor | 27 | 13 | 12 | 1,05 | 1 | 0,09 | 3500 | 6,0-6,5 | 60g, 210 kcal |
| Eukanuba Adult Underhåll | 35 | 22 | 2 | 0,95 | 0,85 | 0,09 | 4718 | ej angivet |
40g, 189 kcal |
| Iams Adult Kyckling | 32,5 | 21,5 | 1,8 | 1 | 0,93 | 0,095 | 4483 | ej angivet | 45g, 202 kcal |
| Nutro Choice Complete Care Adult | 34 | 20 | 2,5 | 1,1 | 1 | 0,08 | 3870 | ej angivet |
70g, 271 kcal |
| Nutro Choice Adult Chicken | 33 | 19 | 2 | 1,1 | 1 | 0,075 | 3855 | ej angivet |
70g, 270 kcal |
| ANF Feline Adult | 32 | 20 | 3 | 1,05 | 0,75 | 0,1 | ej angivet | ej angivet |
ca 45g |
| Precept Feline Foundation | 30 | 16 | 3 | 1,1 | 0,85 | 0,1 | ej angivet | ej angivet |
50g |
De faktorer som jag har valt att lista hos de olika fodren
är de som jag finner är de viktigaste. Läs mer om varför
dessa är viktiga för katten under rubriken Näringslära
högre upp på sidan.
Vad får man då ut genom att titta på ovanstående
tabell över foder för vuxna katter? Jo, man ser att proteininnehållet
är högt i alla fodren, vilket är viktigt för katten.
Det enda fodret som ligger något lägre på den punkten
är Royal Canins Indoor, vilket är ett foder utvecklat för
mer inaktiva inomhuskatter som därmed har ett lägre behov. Fetthalten
är också förhållandevis hög hos alla foder
vilket höjer energiinnehållet i maten, utom hos Royal Canin
och Precept. Tittar man sedan på fibrer så är innehållet
av detta generellt lågt hos alla foder, utom igen hos Royal Canin
som valt ett förhållandevis högt innehåll vilket
bland annat höjer mättnadskänslan hos katten. Mineralinnehållet
i alla fodren är generellt välbalanserade, möjligen ligger
magnesiuminnehållet i några av fodren en aning åt det
högre hållet.
Ser man sedan på energiinnehållet i fodren så
ser man en stor skillnad, tydligt är att de foder med högt fettinnehåll
därmed också får ett högt energiinnehåll.
I vissa fall blir det för mycket, man ska ha en väldigt aktiv
katt för att den inte ska bli tjock när kcaloriinnehållet
per kilo är över 4000. Det har fodertillverkaren löst genom
att ange lägre utfodringsmängder för katten, ner till enbart
40 gram per dag. Mät upp och se, det är inte mycket. Majoriteten
av alla katter som ges 40 gram om dagen kommer att vara mycket hungriga
trots att dess näringsbehov egentligen är täckt, just för
att fiberinnehållet samtidigt är väldigt lågt. Resultatet
brukar i de allra flesta fall bli att man får öka portionsstorlekarna
för att inte ha en konstant hungrig och klagande katt. Men då
är risken i stället stor för att katten blir fet, och kostnaden
per dag ökar också rejält. Har man däremot en svårfödd
katt som inte äter tillräckligt så är ett foder med
högt fett- och energiinnehåll alldeles utmärkt för
att hålla hullet uppe. Ett högt fettinnehåll brukar dessutom
göra fodret mer smakligt och lockar därför katten att äta
mera.
Några av fodren har inte angivit vilket energiinnehåll de har, något jag tycker är fullständigt förkastligt. Man har ingen större nytta av de övriga uppgifterna om näringsinnehåll om man inte samtidigt får energiinnehållet. Jag ska försöka leta reda på de saknade värdena och skriva in dem allteftersom jag får tag på dem.
Ytterligare en sak som jag har valt att titta på i fodren är om företaget har gjort något för att kontrollera pH:t i urinen. Det är viktigt eftersom framför allt kastrerade katter har en ökad risk för att drabbas av urinsten, och då speciellt kastrerade hankatter. UrinpH är nära förknippat med uppkomsten av urinstenar, och detta är därför viktigt om man har en katt i riskzonen. Royal Canin går klart ut med att de kontrollerar urinpH och anger även vilka nivåer som är målet. Andra företag såsom tex Eucanuba anger att vissa av deras foder är avsedda för att minska risken för urinsten, men talar inte om nivån på urinpH. Den stora majoriteten säger ingenting alls på förpackningarna eller i informationsbroschyrer om urinsten eller urinpH, så om deras foder alls är kontrollerade för denna aspekt är oklart.
Light foder
Klicka här för att se tabellen i fullstor storlek i ett eget fönster.
| Protein % | Fett
% |
Fibrer % | Kalcium % | Fosfor
% |
Magnesium
% |
Omsättningsbar energi kcal/kg | Urinph | Rek.
mängd/dag (4 kg katt) |
|
| Royal Canin FIT 32 | 32 | 15 | 11 | 1,1 | 1,1 | 0,1 | 3850 | 6,0-6,5 | 60g, 231 kcal |
| Royal Canin Indoor | 27 | 13 | 12 | 1,05 | 1 | 0,09 | 3500 | 6,0-6,5 | 60g, 210 kcal |
| Eukanuba Adult Underhåll | 35 | 22 | 2 | 0,95 | 0,85 | 0,09 | 4718 | ej angivet |
40g, 189 kcal |
| Iams Adult Kyckling | 32,5 | 21,5 | 1,8 | 1 | 0,93 | 0,095 | 4483 | ej angivet | 45g, 202 kcal |
| Nutro Choice Complete Care Adult | 34 | 20 | 2,5 | 1,1 | 1 | 0,08 | 3870 | ej angivet |
70g, 271 kcal |
| Nutro Choice Adult Chicken | 33 | 19 | 2 | 1,1 | 1 | 0,075 | 3855 | ej angivet |
70g, 270 kcal |
| ANF Feline Adult | 32 | 20 | 3 | 1,05 | 0,75 | 0,1 | ej angivet | ej angivet |
ca 45g |
| Precept Feline Foundation | 30 | 16 | 3 | 1,1 | 0,85 | 0,1 | ej angivet | ej angivet |
50g |
*Veterinärfoder
Under konstruktion, fortsättning följer!
Vänligen respektera copyright, jag vill inte se saxningar
ur mina sidor på andras sajter, diskussionsforum eller dylikt utan
min tillåtelse.
© Celina Jacobson,
2008-09-10
http://www.moonstrucks.se